Login
+Follow
Login

Welcome to Outdrr - the blog network for Outdoor fans!
We use cookies to enhance your experience and to make it easier to search information. Please read more about how we use cookies. By continuing to visit this site you agree to our use of cookies.


I accept cookies Privacy policy

TROLLSJÖN – FÖRENA NYTTA MED NÖJE

By VardagsÄventyr 2014.06.15 in Uncategorized

Enligt väderleken så skulle det bli lite bättre väder mitt på dagen. Så jag passade på att ta en sovmorgon. Och en rejäl frukost.

Andra dagen av ledighet och trots att jag varit förkyld i två veckor så känns det som att det aldrig vill släppa. Gårdagen spenderades till största delen i sängen tittandes på en riktigt bra serie.  Möjligtvis första dagen på dessa två veckor som jag försökt ta det lugnt, för det är ju inte riktigt min grej det där; att ta det lugnt. Och som sagt, dag två av ledighet kände jag att jag var tvungen att göra lite nytta. Och det bästa med mitt jobb det är att nytta också betyder nöje.

Jag har med mig bilen hit upp. Kanske mitt bästa beslut någonsin. Jag kan göra vad jag vill när jag vill. Och idag ville jag reka den första turen som jag kommer att ha på lördag. Matlådan stod färdig i kylen, termosen med teet gjordes iordning vid frukost och på mina fötter snörades de nya Haglöfs Grym-kängorna i perfekt storlek trettioåtta. Redo för äventyr och en 12km lång vandring fram och tillbaka till Trollsjön.

Då jag både känner mig lite hängig och tänkte gå in mina nya skor så valde jag att göra turen själv. Och så kanske jag kände för att vara själv. För det är jäkligt skönt. Jag tog det väldigt lugnt både för att slippa onödig ansträngning och onödiga skavsår och efter fyrtiofem minuter så stod jag framför Kärkegubben och bugade i hopp om bra väder inne i dalen Kärkevagge. Molnen låg lågt över de omgivande topparna och ibland landade några lätta snöflingor på mina axlar och i nästa sekund trängde sig solen igenom och lyste mig i ansiktet. I sista backen upp innan sjön så kom en man struttande ner bland blockterrängen. Han hade blå förstärkningsjacka med huvan över huvudet, höll hårt om vad jag antar var hans kamera och med… jeans. Och joggingskor. Jag hälsade vänligt när vi passerade varandra och såg hur han fortsatte halvspringandes bortöver. Antingen så frös han, vilket inte var så osannolikt då det både låg stora snöfält på leden och föll snö från himlen, eller så måste han ha missberäknat tiden det skulle ta för honom att gå dessa tolv kilometer i fjällterräng, vilket heller inte var så osannolikt med tanke på hans klädval. Själv fortsatte jag den sista biten med både mössa och vantar och väntade med spänning på att komma över den sista kröken för att få skåda den smaragdgröna sjön med det klaraste vattnet jag någonsin sett. Jag passerade stenblock efter stenblock och kommer tillslut upp och får äntligen se… is. Sjön är fortfarande isbelagd. Jag anar lite av det klara vattnet intill bergsväggen men beslutar mig ganska snabbt för att bara leta lä och äta upp min lunch. Jag kan inte låta bli att känna mig lite besviken. I slutändan är jag ju trots allt också en turist som besöker Trollsjön för första gången. Tre unga tjejer poppar helt plötsligt upp från precis ingenstans medan jag trycker i mig min kycklinggryta. De väljer att ta den nedre stigen som går nere i dalen medan jag håller mig till ursprungsplanen och behåller höjd längs med Kärketjårro tills den upptrampade stigen dyker fram under snömassorna. Jag möter ännu en herre med kikare och kamera, och en familj på fem och de tre vise männen iklädda skogsgröna kläder och äldre ryggsäckar med stålram. Ingen var vidare pratsugen så om de var på väg till den isbelagda sjön eller inte får jag aldrig veta men jag hoppas innerligen att de får en bra tur hur som helst. Tre timmar och fyrtiofem minuter efter att jag lämnat bilen mitt på dagen så står jag där igen, låser upp lillskorven och slänger in väskan på passagerarsätet. Det blev ju en fin tur, trots allt, och när isen har smält så kommer detta vara en fantastisk tur att ta med gästerna på!

IMG_20140615_164452 IMG_20140615_165940IMG_20140615_165754

MITT NYA HEM

By VardagsÄventyr 2014.06.15 in Uncategorized

rummet

Det är den femtonde juni. Tjugohundrafjorton. Jag har flyttat till ett rött hus och på min rumsdörr står det elva. När jag kliver utanför tröskeln så står köket och välkomnar mig med öppna armar och det kan hända att jag tar emot detta lite för ofta. Men mat är gott. Så det så. Utanför mitt fönster vajar björkarna med sina nykläckta björklöv. Ja, det må vara juni och gräset är grönt, men på fjället ligger enorma snöfält kvar som vägrar att ge med sig inför sommaren. Men det hindrar egentligen ingen. Inte ens jag som älskar sommar, värme och gräs mellan tårna blir på dåligt humör av allt det vita. Jag vet att det ger med sig så småningom. Det måste det göra.

Än så länge är detta hus med tolv rum fyllt med tre personer, inklusive mig själv. Jag passar på att njuta av lugnet, friheten i köket och den obefintliga kön till husets enda toalett. Det talas om ett uppstartskalas med mingel och middag på onsdag. Och jag förbereder mig på att lugnet tar slut på måndag. Eller om gud är med mig kanske jag klarar mig till på tisdag.

Måndagen den tionde juni klockan tjugo nollnoll rullade jag in framför ytterdörren till ett av personalboendena.  Min chef Anders välkomnade mig till Björkliden och visade mig mitt nya krypin. Sedan dess har jag försökt göra mig hemmastadd i mitt vita avlånga rum med två garderober, en nittios säng, en fåtölj och ett tvättställ. Jag har vikt in mina kläder, ställt upp mina hygienartiklar på hyllan bredvid tvättstället och placerat ett klassfoto från vår allra första tur väl synligt ovanför sängen.

I sex dagar har nu Björkliden varit mitt hem. Och jag tror jag trivs här.

ETT AVSLUT – EN ANNAN BÖRJAN

By VardagsÄventyr 2014.06.14 in Inspiration

Så, nu har det börjat. Säsongslivet. Två års studier har faktiskt lönat sig. Jag har inte bara haft två helt grymma år fyllda med spänning och äventyr utan även lärt känna sjutton underbara människor som jag annars aldrig hade träffat. Jag har fått sjutton nya vänner som är utspridda över landet. Som jag kan hälsa på. Som jag kan fortsätta äventyra med. För vi delar samma intressen.

Jag har aldrig mått så bra som under dessa två år. Att utbilda sig inom sin hobby kanske är få förunnat. Eller så är det faktiskt upp till var och en att göra det man verkligen vill och se till att förgylla varje minut av ens liv med något meningsfullt.

På tjugo månader har jag blivit en helt annan människa. En mer självsäker och tryggare person. Jag vågar tro på mig själv och vågar vara så bra som jag faktiskt är. Jag är inte sämre än någon annan. Jag är minst lika bra – och ibland bättre. Det finns saker jag kan mindre bra, så då kan jag bli bättre på det. För visst är det roligt att utvecklas? Vare sig det handlar om att lära sig ett nytt ämne, att bemöta folk eller förbättra sin tid på elljusspåret. För mig handlar det om medvetenhet. Och jag är medveten om mig själv.

Ibland har jag känt mig förbannad, ibland less, ibland lat och ibland ensam. Men av varje situation har jag lärt mig något nytt. Jag har lärt mig hur jag ska hantera händelsen, stunden. Självklart så har inte detta gått om jag inte haft personer vid min sida som jag har kunnat prata med. Som har gett mig råd och fått mig på andra tankar när det funnits stunder som varit jobbiga. Ibland låser det sig och ett problem kan tyckas vara omöjligt att själv finna en lösning på. Du vill inte i detta läge ha någon som tjatar på dig tills öronen blöder och försöker få dig att inse att det här med att ge upp inte är ett alternativ. Men ibland behöver du det. Jag behövde det.

Under utbildningens sista dag satt vi i en ring i gräset utanför skolan och var och en fick berätta om två saker som vi var tacksamma över. Två saker. Det räcker ingenstans. Jag skulle kunna rabbla i flera timmar om allt jag är tacksam över. Besluten, modet, rumskompisarna… Ja, mina sambos skulle kunna få ett helt eget inlägg. Jag är obeskrivligt tacksam över allt de här två åren har gett mig och utan detta hade jag inte varit där jag är idag. I Björkliden. Med yrkestiteln Guide.

 

MICROÄVENTYR

By VardagsÄventyr 2013.10.22 in Vardagsäventyr

För någon vecka sen packade jag ryggsäcken och drog iväg till Luspholmen för att övernatta i en gapakoja. Här har ni en video från mitt lilla ”microäventyr”.

PÅ RÄTT PLATS VID RÄTT TILLFÄLLE

By VardagsÄventyr 2013.10.21 in Naturligt

GubbseleforsenFör att ta de bästa bilderna ute i naturen gäller det att vara på rätt plats vid rätt tidpunkt. Ibland får man jobba lite extra hårt och återkomma till samma ställe flera gånger och ibland råkar du bara befinna dig där utan att det var meningen. När jag tog bilden ovan så hade jag lunchrast från jobbet. Det var riktigt kallt ute och utan direkta planer satte jag mig i bilen och begav mig till Gubbseleforsen i Vilhelmina. Och detta ångrar jag inte en sekund! Vilket skådespel forsen bjöd på när jag kom dit. Samspelet mellan vattnet som sakta forsade, solen som precis var på väg att gå ner och den mörka himlen som mitt i allt gav ett sånt dramatiskt intryck till det hela. Det här är absolut en av mina bästa bilder. Fotad av en slump.

 

NÄR SOLEN HÄLSAR DIG GODMORGON

By VardagsÄventyr 2013.10.21 in Naturligt

förmiddagssolenLjuset var helt magiskt vackert imorse när jag vaknade. Sol kombinerat med kyla är helt fantastiskt och har du kameran redo så kan du fånga otaliga bilder som du garanterat kommer att vara nöjd med. En ännu bättre kombination är sol+kyla+vatten. Ska visa er en bild senare då jag verkligen lyckades vara på rätt ställe vid rätt tidpunkt!

 

TIPS & TRIX – Diskhandskar

By VardagsÄventyr 2013.10.20 in TIPS & TRIX

Ikväll bjuder jag på mitt första Tips i serien ”Tips & Trix”.
Och denna gången handlar det om diskhandskar. Enjoy!

Ps. Diskhandskarna andas inte så bär du de i långa perioder kan det hända att du blir fuktig innifrån. Ta för vana att ta av dig handskarna så fort du inte behöver dem; när det slutat regna eller då du inte längre behöver diska kastrullerna i fjällbäcken.

 

NORSK INSPIRATION pt.2

By VardagsÄventyr 2013.10.16 in Inspiration

Norska Aleksander Gammes filmklipp från sydpolen när han hittar sin sista matdepå fylld med godsaker är något som cirkulerat länge på sociala medier. Och nu ligger äntligen hela dokumentären från hans makalösa skidtur fram och tillbaka till sydpolen uppe på NRK. Avvara en timme och njut av rent friluftsliv.

Se dokumentären HÄR

 

MÅNGA BOLLAR I LUFTEN

By VardagsÄventyr 2013.10.09 in Inspiration

Dagens inlägg blir tillägnad den plats där jag förverkligar alla idéer. Kontoret. Fast, nu råkar det vara så att jag inte alls har ett kontor utan jag sitter placerad i köket. Men visst är det rätt lustigt, jag har ett stort skrivbord inne på mitt rum i lägenheten men jag dras nästan alltid till att sitta inne i köket ändå. Kan det vara för att det är närmare till snacks-hyllan?

För tillfället jobbar jag med flera projekt samtidigt och tyvärr så har jag väldigt svårt att fokusera på en grej i taget. Mitt allra viktigaste projekt är egentligen fotoveckan som jag är ansvarig för nästa vecka i Saxnäs. Jag har flera PowerPoint-presentationer att slutföra och upplägget är långt i från klart. Men, så är min klasskompis/sambo i uppstarten av ett nytt aktivitetsföretag och sånt tycker jag är så otroligt roligt att jag inte kan hålla mig borta från att hjälpa till. Så emellanåt klurar jag på textstycken till hemsidan, försöker lösa transportlogistik och funderar på nya innovativa friluftsaktiviteter.  Och självklart så slutar det inte där. Mitt tredje projekt är microäventyret jag pratade om tidigare i veckan. När ska jag dit? Vad ska jag ha med mig? Hur kallt kommer det att bli?

Och så sitter jag ju här förstås och skriver blogginlägg mitt i alltihop. Nä, nu måste ta mig i kragen. Fotoveckan är prio 1. Kom igen nu, Penny!

SLIPSIKENSTUGAN

By VardagsÄventyr 2013.10.08 in Turskidor

Den 15 april, ifjol, tror jag minsann att vi råkade pricka in vårvinterns allra finaste dag. Vi hade planerat att åka upp till Klimpfjäll och ge oss på en tur upp till Slipsikenstugan. Från att vi hade parkerat bilen och passerat den första bron så väntade en tur på 8 km, enkel väg. Det började med en relativt brant stigning de första två kilometrarna och det var här vi avverkade flest minuter. Med vanliga längdskidor på fötterna var det saxning som gällde större delen av tiden, men jag tackar gudarna för vädret – en bättre dag att ge sig ut på äventyr hade vi nog inte kunnat få så tiden gick ändå fort och plötsligt så var vi uppe på kalfjället. Vyn ner i Klimpfjälls dalgång och vyn över de snöklädda topparna var fantastisk. De resterande 6 kilometrarna avverkade vi som om vi inte hade gjort annat än att stå på skidor. Man kände hur solen stekte skönt i ansiktet och bara det att vi inte var tvungna att åka med en massa bylsiga kläder på oss var otroligt befriande!

Efter två timmar var vi framme vid stugan, men vi var inte ensamma. Dock så var vi de enda som hade tagit oss dit på skidor. De andra hade valt den mer bekväma skotern att färdas på. Vi gjorde upp en fin eld utanför stugan och lagade oss en välförtjänt lunch i solens sken. Klämmackorna gjorde sig otroligt bra denna underbara vårvinterdag!

Vägen tillbaka gick sedan som på räls. Först den flacka biten och sedan brant nedför (läskigt värre med längdskidor på…) vilket gjorde att det bara tog ungefär en timme att ta sig tillbaka. Väldigt nöjda med dagen satte vi oss sedan i bilen igen och begav oss tillbaka till civilisationen i Vilhelmina. Tack Klimpfjäll för denna gång!

_DSC6537 kopiaDet finns ingen tydlig markering var leden börjar. Vid stora vägen finns det en skylt med namnet Slipsiken, kör ner och parkera bilen på en lämplig plats. Följ sedan skoterkryssen, börja med att passera över bron.

Denna rutt är en del av sträcka 11 i ”Cykla och vandra i Vilhelminafjällen”. Sträckan slutar i Borgafjäll.

Penélope Mårtensson

Äventyr i vardagen. Vill inte alla ha det?

Jag är en 26årig friluftstokig tjej med myror i benen. Är efter två års äventyrande utbildad fjälledare och jobbar för tillfället på världskända Treehotel i Harads.

Älskar att dela med mig av mina äventyr i text och bild och hoppas att det inspirerar andra att kliva utanför betongväggarna.

Bläddra runt bland mina knasigheter och skynda dig sedan ut i den friska luften!

+Follow

Login